Pauline på Gästgivaregården

När vi i lördags var hos våra fd grannar som flyttat till
Örebro län så kom vi att tala om en man på vår
granngata som hastigt avlidit i slutet på förra månaden.

Jo jag vet vem mannen var för jag har sett honom i olika
sammanhang. Jag har burit tanken på honom med mig
sedan i lördags för han var bara dryga 60 år när han dog.

I gårdagens morgontidning fanns hans dödsannons så
då påmindes jag igen om hur man lämnar ett tomrum
efter sig.
Man är inte bara en mor eller far och en make eller maka,
utan också en granne eller en god förebild som vuxen.
Man är kanske en föreningsmänniska eller så har man ett
yrke som gör att man saknas på jobbet också.

Idag berättade en kollega på jobbet att hon var i beråd för
att hennes tandläkare hade dött helt plötsligt.
Så nämnde hon namnet på tandläkaren, men det vara ju
mannen på granngatan.
Här var alltså ännu fler personer som helt plötsligt saknade
denne person det var alltså ytterligare en påminnelse.

Så denne man som jag ju faktiskt inte talat med utan bara
sett ett antal gånger har nu dykt upp i mina tankar för tredje
dagen i rad.

Så idag sänder jag en tanke till alla som saknar honom
speciellt hans familj.