Spökvandring i Gamla Stan

Imorse hörde jag på radion att det skulle ordnas tre spökpromenader
i Gamla Stan ikväll. Äldsta dottern hörde det också och vi tittade på
varandra och visste genast vad vi skulle göra i kväll.
Det var
Stockholm Ghost Walk som ordnade det hela och vi bestämde
oss för 18-turen. Väl på plats så var det ganska många som skulle gå.
Vi valde därför den engelska turen för det var färre deltagare på den.
Precis när vi började gå kom regnet och det duggade under hela turen.
Anthony som ledde oss var helt suverän i sitt berättande och framförande
av delar av Gamla Stans historia. Vissa delar var så realistiska att jag vände
mig bort. Det avslutades med lite värmande kaffe, te eller andra drycker.
Vi tog kaffe respektive te medan den sista spökhistorien berättades.
En journalist och fotograf från en morgontidning var med under större delen
av turen. Jag hoppas att fotografen inte tog några bilder på oss när vi vände
oss bort med en min av äckel inför det Anthony gjorde när han berättade om
den luftburna varianten av pest. Den som angrep lungorna och fick folk att dö
samtidigt som de hostade blod.

Det var en stimulerande och intressant tur som väl närmast kunde liknas vid
en 90 minuter lång teaterupplevelse. Att det hela anknöt till olika adresser i
Gamla Stan samt att det regnade under vandringen gjorde det hela ännu
mer spöklikt. Att detta är den dag som man firar Halloween runt om i världen
var orsaken till att det var tre turer och att det var lite billigare denna kväll.
Annars brukar vi ju inte fira Halloween hemma hos oss och nu slapp vi också
vara hemma och bjuda alla barn som ringde på dörren, på godis.

SMS till och från Nina

Jag kunde inte hålla mig jag var bara tvungen att veta att hon mådde väl.
Så jag SMS:ade för en stund sen där jag hoppades att allt var väl och att
jag tänkte på henne.
20 minuter senare hade jag ett svar som sa: "Allt är väl med mig och solen lyser".
Det är klart solen lyser på Nina i hennes nya stad.

Puh! Nu kan jag jobba vidare med mina kursuppgifter.

Nina - jag tänker på dig

Idag när jag sitter här och skriver på min hemtenta så vandrar tankarna iväg.
Hur långt har
Nina kommit? Har hon startat sin långa resa söderut?
Hoppas att alla mötande  bilister håller sig på sin kant och att vädret inte är
alltför grått.
Min kära tremänning som jag lärt känna genom hennes blogg under de senaste
sexton månaderna. Vi har ju bara setts en gång.
Jag är så tacksam över att Nicoline tog med Nina till oss den gången.
Nu när jag kommer att få lite närmare till Nina kanske det blir av att ses igen.

Så Nina välkommen söderut och jag vinkar för säkerhets skull hela dagen så
att du vet det när du passerar oss på din färd mot ditt nya hem.

Nina

Min riktiga farmor och ett par av plast

Min riktiga farmor träffade jag som barn och det finns bilder av oss.
Fast det fanns en annan kvinna som skulle ha kunna varit istället
för min farmor, alltså den kvinna som min far växt upp hos.
Den kvinnan finns också med på det gamla fotot så jag har alltså
träffat henne också. Tyvärr har jag inga minnen av dessa kvinnor.
Min riktiga farmor dog 1968 men jag träffade inte henne de sista
10 åren. Det var inget jag valde själv - det kan bli så vid skilsmässor.

Från 1968 hade jag en "plastfarmor" som jag träffat många gånger
även om hon inte bodde i Sverige. En bestämd dam som besökt oss
flera gånger även här där vi bor nu.
Hon kallade sig aldrig farmor för det var hon ju inte på riktigt men hon
räknade oss som om vi var hennes barnbarn på riktigt.

I måndags fick jag veta att hon var väldigt sjuk där på andra sidan det
stora havet och att hon inte skulle leva så länge till.
Senare fick jag veta att hon dött redan på måndagen ett knappt kvartal
innan hon skulle ha fyllt 90 år.

Så idag när jag sitter här och skriver på min uppsats har jag tänt ett ljus
för henne. Ljuset har en doftskål för vatten och olja ovan sig och doften
av kaffe sprider sig från skålen.
Det är passande eftersom hon gillade kaffe.

Lite mer knas på huset

I förra veckan hade vi ju det olyckliga vattenläckaget från infästningen
på ett avluftningsrör på taket som nu är åtgärdat av en otroligt snabb
firma som skickade ut en man samma dag som vi ringde och bad
dem om hjälp. Han lagade provisoriskt över förra helgen och var tillbaka
på taket nu i veckan med en plåt och rör som ersatte det gamla trasiga
av bly (?) som givit upp efter mer än 40 år. Vi har tyvärr fler detaljer i
samma teknik som också måste ersättas...
 
När kylan nu kommit så kändes det väldigt kallt och dragigt så vi satte
dit värmeväxlaren när vi ändå var uppe på vinden för att kolla var vattnet
i badrumstaket kom ifrån. Trots att värmeväxlar insatsen var tillbakasatt 
kändes ingen skillnad. Så kallt var det att jag fick värk i ryggslutet (vid
njurarna) och fick gå omkring hemma med en blå filt med dragkedja och
tryckknappar så att jag såg ut som en jättesmurf.
Igår hade vi en man från en ventilationsfirma hemma för att kolla upp den
gamla anläggningen med mer än 20 år på nacken. Motorn till frånluften
hade skurit och den ena motorn för tilluften var på väg att ge upp.
Kalluften strömmade in ouppvärmd med andra ord och värst var det över
makens och min säng på övervåningen.

Under helgen ska vi nu fundera på om vi vill renovera den gamla så att
den håller några år till eller kosta på en ny som med montage kostar
3 gånger vad renoveringen skulle kosta. Det lutar dock mot en ny som
ju kommer att dra mindre energi och förhoppningsvis kommer att hålla
länge. Jag antar att det ju räknas som en investering och därmed kan
dras av vid en framtida försäljning till skillnad från en renovering som
väl räknas som underhåll.
Nu när tilluften är avstängd under helgen så då är det nästan för varmt
inne. Detta är väl inte så bra för den pågående radonmätningen som
sker för att vi ska kunna få ersättning för våra utlägg i samband med
sommarens radonsanering.
Fast det förklarar ju delvis också varför vi fick så höga värden på förra
årets mätning men nu ska vi snart ha både fungerande utsug för
blåbetongen såväl som utsug för markradonen.

Idag är det första gången på en vecka som jag inte har smurffilten på.

Lite för många måsten idag

Usch nu har det kört ihop sig på pluggfronten.

I onsdags fick jag min hemtenta för kursen i medeltidshistoria - den ska vara klar 31/10.
Samtidigt fick jag en metoduppgift - som ska vara klar nu på onsdag.
Veckan innan fick jag ju uppgiften för släktforskningskursen - som ska vara klar v44.

Nu har jag ju gjort 3/4 av släktforskaruppgifterna och 2/3 av metoduppgiften men jag har
inte börjat på hemtentan och vill inte heller just nu.
Jag kan till och med tänka mig att städa för att slippa börja med något alls just nu.

Kanske gå ut en tur i trädgården eller rensa allmänt här hemma.
I eftermiddag så är vi inbjudna på kalas hos en 10-åring och det lockar också mer.

Utmanad

Jag har fått en utmaning av min kära syssling Nina

  • Länka till den som taggat dig
  • Berätta sju personliga sanningar om dig själv
  • Tagga sju personer i slutet av ditt inlägg
  • Skriv ett meddelande i de sju personernas bloggar, så de uppmärksammar att de blivit utmanade.

  • 1. Jag är en typisk storasyster som alltid tar ansvar för alla småsyskon (inte bara mina egna).
    2. Jag är en fegis när det gäller att förhandla och argumentera om det inte gäller mina barn eller mina småsyskon.
    3. Har nästan alltid radion på - känner mig ensam utan den.
    4. Jag är väldigt mörkrädd och kan avstå från att gå ut på trevligheter om jag inte har bilen eller vet att jag blir hämtad.
    5. Jag har nästan inga kompisar kvar från förr.
    6. Jag tycker om att gå i kyrkor - att sitta där i stillhet är skönt men även att lyssna till musik.
    7. Historia är mitt favoritämne.

    Jag känner nog inte sju bloggare jag kan utmana utom min gullefaster förstås och en som varit inne på min blogg.

    Nicoline
    Kicki


    Jag lever i medeltiden

    Om någon till äventyrs undrar vad jag gör eftersom jag inte hinner
    blogga så kan jag berätta att jag läser historia på alla tillgängliga
    tidpunkter.
    Jag läser Medieval Worlds så fort det blir en stund över. 
    Mitt mål är att läsa 24 sidor varje dag. Kanske inte mycket men
    det är ju på engelska. Det blir bara 12 sidor i timmen om man
    blir avbruten vilket jag ju blir ofta.
    Dessutom måste jag läsa mer på helgerna så att jag ligger före
    när veckan kommer. Denna vecka lär jag inte hinna läsa mycket
    så därför är jag glad att jag bara har 27 sidor kvar av boken.

    När jag inte läser detta på så blir det släktforskarkursen.
    Sedan i torsdags har vi haft en uppgift att göra, den var lite knepig -
    åtminstone om man bara ska hålla sig till SVAR och inte använda
    Genline. Jag tror att jag är färdig med tre av fyra moment och på
    torsdag ska jag träffa en del av kurskamraterna i mitt närområde.
    Det är ju en distanskurs men det känns ändå viktigt att träffa några
    kurskamrater för att se om man kan utbyta några idéer.
    Flera av namnen känner jag igen från olika släktforskarsammanhang.

    Innan dess är det träff i min lokala släktforskargrupp ikväll - med
    intressant tema. Föreläsaren är över 90 år och min mamma kommer
    dit för att lyssna också eftersom hon känner honom sen lång tid tillbaka.

    Imorgon kväll ska jag träffa teatertjejerna - då blir det middag och sent.

    På onsdag är det medeltidskursen och då ska de 27 sidorna vara lästa.

    Hur får man ihop sina veckor egentligen. Fast igår skippade jag studierna
    en stund och var ute och gick i nästan tre timmar. Jag hade ingen bil och
    skulle förflytta mig en mil. På vägen stannade jag en timme i ett centrum
    och köpte kläder, nagellack, handväska och födelsedagspresenter.
    Så de sista fyra km var tunga med tre kassar och en trasig ryggsäck dvs
    min fd handväska.

    Månskäran, stjärnan och lite annat

    Imorse när jag skulle gå ut och hämta tidningen blev jag stående
    på trappan i stum hänförelse över månen och stjärnan som
    hängde över grannarnas hus.
    Efter att ha hämtat tidningen och tagit ett varv förbi komposten så
    hämtade jag kameran men avståndet var för stort. Efter tre misslyckade
    foton med zoom så gav jag upp och bestämde mig för att bara minnas
    bilden i huvudet.
    Det måste ju vara morgonstjärnan eller planeten Venus som hängde
    bredvid månskäran när jag stod där och tittade i öster.
    Klockan var bara strax efter 06.00 och jag var pigg som bara den.

    Sen dess har morgonen och en del av förmiddagen gått åt till studier.
    Jo jag hade ju förstås redan läst 10 sidor i "Medieval Worlds" innan jag
    klev upp ur sängen.
    Den kurs jag läser i Släktforskning kräver ju också sitt även om den är
    på kvartstid. Idag har ägnat mig åt instuderingsfrågorna som jag ju i
    princip trodde jag visste svaren på men när man ska formulera det i
    skrift som jag gjort nu på morgonen så är det betydligt svårare.

    Jag tänker mig att jag ska försöka få någon icke-släktforskare att förstå,
    dvs att inte bara nöja mig med att tänka jaja det där kan jag.

    Så var en av frågorna t ex "Vad är en anförlust?" Fundera på det lite...

    Det är inte när en ana dör som dottern föreslog även om det säkert finns 
    folk  som tycker att så är fallet. Det finns ju de som tycker att giftermål är
    lika med döden eller ännu värre ;-)





    Rätt svar är "När släktingar gifter sig med varandra och samma namn
    dyker upp på olika håll i antavlan. "

    Betyget på Rysslandskursen

    Nyss fick jag mail från min lärare på kursen "Rysslands politiska
    och ekonomiska utveckling efter Sovjetunionens fall".
    Det var där jag skrev en uppsats som heter "En jämförande studie av
    den ryska befolkningen i Lettland och Kazakstan".

    Det korta mailet löd: 
    Hej Pauline!

    Du har fått VG efter sommarkursen om Ryssland. Betyget är registrerat i

    LADOK.

    VG är ju det högsta betyget på högskolenivå så nu är jag verkligen nöjd
    med resultatet på mina två sommarkurser. VG på bägge kurserna.

    Yippie!!!!!!!!!!!!!!!!!!


     

    .