Pauline på Gästgivaregården

Jag var uppe tidigt idag och lyssnade på Nybryggt på radion.
Där började man tala om stjärnfall och Leoniderna vid 5-tiden.
Leoniderna är tydligen en rest av Tempel-Tuttles komet som man
kan se omkring 17-19 november varje år.
Jag minns att jag skulle se den för några år sen då den var riktigt
framträdande. Vilken antiklimax för det var så molnigt här i Stockholm.
I år var det alldeles klart och hela stjärnhimlen framträdde i sin härlighet. 

Alltså tog jag på mig gummistövlar och vit morgonrock över pyjamasen.
Stående på balkongen försökte jag lokalisera Lejonets stjärnbild i vars 
närhet Leoniderrna ska befinna sig.
Det var lite olika besked om var de skulle finnas på himlen.

Rakt ovanför huset fanns Karlavagnen och helt plötsligt sågt jag något som
flög genom luften - ett stjärnfall.
Nu hade jag hittat platsen och jag fick verkligen lön för mödan.
Tre stjärnfall till såg jag men innan själva fallet så kunde jag följa en liten ljuspunkt
som kom från ett visst ställe. De flyttade sig en och en i samma bana.
På en viss plats på himlen blev de plötsligt ett flammande streck.

Allt utspelade sig rakt ovanför huset, så efter ett tag hade jag nästan nackspärr.
Jag stod där i mörkret och bilar som passerade på vägen bakom huset bromsade in.
De måste ha sett min vita mogonrock lysa i mörkret.

35 minuter senare gick jag frusen in och tog en kaffe men jag var ute nyss för att se
om det fortfarande gick att se något.
Himlen var svagt blåaktig och de flesta stjärnorna hade bleknat - fast jag såg i alla
fall två stjärnfall till.