Pauline på Gästgivaregården

Igår kväll träffade jag min kära tjejgrupp som setts i snart 30 år.
Alla åtta var med, vår gamla teaterfröken också.
Som vanligt så pratar vi alla i munnen på varandra.
Det är så kul och givande. Jag känner ofta att när vi setts så
skulle jag vilja skriva en berättelse om ett tonårsgäng som börjar
ses och som fortsätter upp i medelåldern.
Det skulle inte vara en exakt beskrivning av oss alla utan inspirerat
av dessa underbara kvinnor.
Vi var på Södermalm och samlades hos I som bjöd på god mat och
en efterrätt  som bestod av glass med lingon och kolasås.
De bästa var förstås samvaron, tänk vad det är viktigt att ha såna här
andningshål. Det var vi ense om allihop.
Vi bestämde också att vi ska gå på Dramaten tillsammans och se
Bernadas hus, av Lorca, en pjäs som har en särskild betydelse för
oss i denna grupp eftersom vi har spelat den på Vår Teater för över
30 år sen.