Såna kompisar lillprinsessan har

Det blev inte att jag gick upp för att fira prinsessan vid fyratiden för hennes
far som firat av en kollega som slutat på jobbet behövde sova.
Jag var ändå vaken 04:14 och läste om medeltiden.

Vid 07:30 kom den stora prinsessan upprusande och sa att vi hade gäster.
Utanför dörren stod lillprinsessans två bästa kompisar med en tårta som
raskt fick 18 ljus. Tillsammans gick vi ned och sjöng för henne.

Gitarren som maken fixat och musikböckerna Modus Novus och Modus Vetus
som jag beställt via Internet föll henne verkligen i smaken. Liksom storasysters
biljetter till musicalen Singing in the rain.
I botten på kompisarnas tårta låg ett kuvert med ett brev som innehöll 27 uppgifter
där 18 måste utföras under sena eftermiddagen och kvällen.
Kompisarna ska godkänna att hon lyckats. Om hon inte klarar 18 st uppgifter så
förblir hon 17 år till nästa födelsedag då hon får en ny chans.
En uppgift var att säga till en polis eller vakt att hon fyller 18 år  och be om en kram,
en annan var att sjunga till hon får en slant. Hon skulle vidare be att få fotografera
en turist.
Alla uppgifterna lät så där lagom möjliga att göra utom den som gick ut på att dela
en paprika med en främmande människa. Min dotter äter inte paprika hon tycker
absolut inte om paprika.
Först firar vi med släkten och sen kommer kompisarna och tar henne med.

Inatt för 18 år sen

Jag gick och lade mig i trygg förvissning att hon skulle
födas 1 oktober. Då skulle vi få extra föräldraledighet.
01.15 gick vattnet men jag hann slänga mig ur sängen
med samma vighet som en valross.
Vi väckte svärmor som sov hos oss för att ta hand om
den äldsta prinsessan, ifall det skulle bli något.
Lugnt duschade jag och ringde BB sen åkte vi in.
Två timmar och 59 minuter efter att vattnet gått föddes hon.
Navelsträngen två varv runt halsen och ilfart ur förlossnings-
rummet för att hon inte skek och andades på en gång.
Navelsträngen tvärkapad utan att moderkakan kommit ut.
Två steg utanför dörren hördes hennes röst för första gången.

Den rösten som nu sjunger skalor alla tider på dygnet och som
ljuder så vackert vid många tillfällen.

Jo min yngsta och längsta prinsessa fyller 18 år 04:14 inatt.
Hon säger att jag kan vänta med att uppvakta henne till det blivit
ljust ute och inte så tidigt på morgonen, det skulle hon ha tänkt
på själv för 18 år sen.

Jag ska sova nu så att jag orkar väcka henne om 6 timmar.

Idag har jag fått ett nytt namn...

... men det är lite halvhemligt fast många har hört det.
Om jag avslöjar vad det är så är det nog en del som vet
vem jag är på riktigt så därför säger jag inte vad det är.

På jobbet tyckte de att namnet var kul men det var inte
där det uppkom.

När verkligheten överträffar dikten

Idag fick jag ett mail från en dam som undrade över mitt
intresse för en viss släkt som hon härstammade ifrån.
Hon undrade om vi kunde utbyta lite uppgifter.
Visst kunde vi det.
Hon härstammade ifrån det lilla flickebarnet som blev till när min
mans anmoder blev lägrad av sin svåger i början på 1800-talet.
Åtminstone har prästen skrivit att hon blev lägrad av kapten XXXX.
Han var gift med hennes äldre syster och de hade inga barn han och hustrun.
Den lilla flickan som blev följden av denna historia blev fosterbarn hos
sin moster och morbror dvs sin egen far.

Systern (flickans mamma) giftes senare bort och giftomanssamtycke lämnades
av svågern. Undrar vad som sades i den lilla småborgerliga staden...
I detta äktenskap föddes min mans anmoder.
Den lilla utomäktenskapliga flickan gifte sig senare med en man som var
morbror till den man som gifte sig med hennes halvsyster, dvs min mans
anfader.
Är det snurrigt? Ja ja men också ett himla bra uppslag till såpa.
Släng er i väggen Dallas och alla såna påhitt - detta är verklighet.
Det var två bröder och en systerson till dem som kom till den lilla staden från en
annan del av landet.

Mannen som gifte sig med den utomäktenskapliga dog i gula febern på andra
sidan jordklotet. Hans systerson bröt nacken när han föll ned från masten i en
europeisk hamn. Den andra morbrodern drunknade utanför ett annat europeiskt
land när båten gick under med man och allt.

Visst var verkligheten grym på 1800-talet, man skulle inte kunna hitta på en
grymmare historia och göra film av idag.
Innan de dog dessa män hann de i alla fall sätta barn till världen och deras
ättlingar lever ännu idag och jag har just upptäckt att damen som skrev inte
bara är femmänning med min man på halvsystrarnas sida utan är också
femmänning med hans far på pojksidan.
Lite senare upptäckte jag vi går samma distanskurs i släktforskning hon och jag.

Trötta veckan

Tisdagskvällen blev väldigt trevlig med middag hos en av
tjejkompisarna sedan över 30 år.
Före maten plockade vi plommon och päron i hennes trädgård.
Jag plockade över 2 kg päron som senare blev päronkompott.
Vid middagen diskuterade vi det mesta som vanligt men denna
gång var det faktiskt två böcker som vi talade om speciellt.
Dessa två böcker kommer att visas upp på bokmässan i Göteborg.
Den ena boken är skriven av en av en av tjejernas bröder och den
andra av en av de andra tjejernas söner.
Den ena kommer att bli väldigt omtalad men den kommer jag inte
att läsa den andra är jag däremot intresserad av.
Kvällen blev rätt sen med tanke på att det tar nästan 40 minuter att
åka hem och ändå skjutsade jag ingen denna gång.

På onsdagskvällen var det historia på universitetet.
Lika intressant som förra gången men nu kändes gårdagens
sena sänggående av i form trötthet.

Torsdagskvällen var trevlig med arbetskamraterna på Norra Brunn.  
Jag har väldigt svårt för Måns Möller och hade det även denna kväll.
Hasse Brontén däremot var rolig.
Denna kväll blev inte så sen och på vägen hem ringde jag äldsta
dottern som hämtade mig med bilen vid busshållplatsen.

På fredagskvällen slocknade jag ganska tidigt.

Ett par timmars ångest

Vi blev kallade till ett möte hela gruppen i all hast.
De som inte jobbar i Stockholm fick order att ringa upp och vara med på telefon.
Neddragning av personalen talades det om, där försvann allt logiskt tänkande.
Huvudet kändes som fullt av bomull - jag kunde inte tänka klart.
Statistiskt räknade vi ut att var 5:e skulle få gå på gruppen.

Ångesten bultade inom mig och kollegan bredvid, som har andra arbetsuppgifter.
Inom varje befattningsgrupp skulle antalet ses över.
Vi gick och fikade efter mötet - fulla av domedagskänslor.
Chefen kontaktade alla grupper utanför Stockholm för möten på dessa orter de
närmaste dagarna. Sen blev vi i Stockholm inkallade gruppvis efter vad vi gör.
Jag och en manlig kollega i min egen ålder blev inkallade samtidigt.
Jag kunde nästan inte andas och hann nästan inte sätta mig innan chefen sa att
bland oss tre (en kollega sitter i en stad i Västernorrland) finns ingen övertalighet.
Vi tittade på varandra och gick leende ut.

Sen fick kollegan bredvid gå in - även hon kom ut med ett leende.
Jag är glad för min egen skull men mår dåligt med tanke på dem som inte får stanna.
De som får gå hamnar i en omställningsgrupp där de har tre år på sig att hitta ett nytt
jobb internt, externt, utbilda sig eller starta någon egen verksamhet.
En kollega som är lite äldre har fått ett sånt alternativ han kommer nog att få pension
inom dessa tre år hoppas jag så har det gått förut vid tidigare neddragningar.

Fast ångesten borde ha släppt nu känner jag ändå att jag har huvudvärk och magvärk.
Jag ska ju på tjejmiddag ikväll men skulle bara vilja gå hem och sova.

När tiden springer iväg

Jo förra veckan gick väldigt fort.
Jag fixade antavlan till min mans moster som fyllde 70.
Det blev bara sju tomma rutor av 63. Hennes farmors far var okänd
och därmed saknades ju hans föräldrar och mor- och farföräldrar.
Jag hittade en bild på henne som va ca 50 år gammal och den
beskar jag och förstorade så att jag kunde sätta den bredvid rutan
med hennes födelsedata. Sen satte jag den i den fina ramen jag köpt.
Kanonbra resultat och hon blev också glad över tavlan som hon hade
en tom plats för i hallen sa hon.
Födelsedagsmottagningen bjöd på en massa trevliga återseenden med
min mans kusiner och några mostrar och morbröder.
Vissa hade vi inte sett på 10 år så det fanns unga damer som vi träffat som
bebisar och som nu var nästan 11 år.
En liten fyra månaders bebis fanns också med.

För att få till tavlan var jag ju tvungen att göra en massa akutforskning sista
veckan som att åka till Arninge på onsdagskvällen för att ta livet av makens
förfäder. Det låter något det, men jag hade alltså inte deras dödsdatum som
låg inom de första 40 åren av 1900-talet. 

Denna vecka blir nog likadan med en massa att göra.
Tjejmiddag idag
Universitetet imorgon
Middag med jobbet på torsdag

Nu är jag färdig

Jag har mailat min uppsats till läraren alldeles nyss.
Jag hade egentligen 26 timmar till på mig att fila på
och fullkomliga den men jag vill inte.
Jag är så less på den att jag gått omvägar om datorn
istället för att ta itu med det sista.
Internationella relationer är svårt att skriva om.
Nu är den äntligen färdig i alla fall och jag gäspar stort.

Alla gulliga vänliga människor håll tummarna för att det
går bra och att jag blir Godkänd, visst kan det vara bra
med Väl Godkänd men just nu räcker det med G.

Nu ska jag sova fast jag tar med boken i historia.

Historielärare som kan konsten att berätta

Vilken fantastisk lärare i historia som jag mött idag.
Han trollband med sin röst och sitt sätt att berätta och var dessutom
otroligt rolig. Att ämnet - medeltiden - lockade gjorde ju sitt till men även
denne fantastiske lärare. Böckerna är på väg med posten från Bokus
till Vi-butiken där jag kommer att hämta dem imorgon.
Sen ska jag läsa historia så det står härliga till.
Nästa kurstillfälle är först om två veckor eftersom kursen går på halvfart.

Bara lite distanshistoria imellan för jag läser historia på Mitthögskolan
också på distans, det handlar om släktforskning där, på kvartsfart.
De böckerna slukar jag som bäst - Källkritik, Släktforska steg för steg
samt Släktforska vidare  Bra att man kan göra något av sitt intresse.

Historia är det bästa ämnet jag vet.

Rapport från B3

Nej detta är inte bananer i pyjamas, det är Pauline på våning
3 i B-huset på Stockholm universitet. Kursen i historia börjar
om 15 minuter och jag sitter och äter middag.
Igår var jag på date med en ung man som jag skulle kunna
vara mamma till. Nej jag satt i min lärares rum och diskuterade
mitt utkast till uppsats som jag skulle få en första bedömning på.
Nästan G direkt om jag ändrade på lite, men nu vill jag ju ha VG
så det blir att ändra lite mer vilket jag gjort under middagen här.
Jag har inte skrivit ett enda ord om Putin.

Nej nu kallar medeltiden (historiakursen) jag måste ju få en bra plats.