En tävling hos Madicken
Nu har jag pratat om tävlingar flera gånger - men jag har hittat en till.
Hos Madicken kan man vinna denna läckra tavla.
Det är brådis om du ska ha en chans.
Gott Nytt 2009
Vi ska snart åka iväg och fira en 22-åring.
Sen bär det av hem igen för att vila en stund så att jag orkar med hela kvällen.
Här hemma blir det maken, jag och svärmor som firar.
Den ena dottern ska till en studiekamrat och den andra ska fira en gammal
klasskompis som nyss fyllt 19 år.
Vi står väl som vanligt på balkongen och tittar på andras fyrverkerier.
Smäller egna gör vi inte - både av ekonomiska och miljömässiga skäl.
För egen del är det också principiella skäl.
Jag tycker inte amatörer ska smälla av fyrverkerier - sånt ska proffs ta hand om.
Svärfar som kunde detta med krut och sprängningar lärde sin yngsta son respekt
för allt som kan smälla. Sonen är förstås min man och på de dryga 30 år vi firat
nyår tillsammans har han valt att skjuta raketer två gånger.
Där vi bodde förut fick vi vara de som höll koll på andras skjutande.
Tre gånger fick vi släcka bränder som uppstått till följd av raketer.
Nu får vi hoppas att glädjen inför ett nytt år inte överskuggas av detta med raketer.
Att året blir mycket bättre än slutet på 2008 för såväl Sverige som resten av världen.
Så alla jag känner kram på er och hoppas att 2009 blir ett trevligt år!
Sen bär det av hem igen för att vila en stund så att jag orkar med hela kvällen.
Här hemma blir det maken, jag och svärmor som firar.
Den ena dottern ska till en studiekamrat och den andra ska fira en gammal
klasskompis som nyss fyllt 19 år.
Vi står väl som vanligt på balkongen och tittar på andras fyrverkerier.
Smäller egna gör vi inte - både av ekonomiska och miljömässiga skäl.
För egen del är det också principiella skäl.
Jag tycker inte amatörer ska smälla av fyrverkerier - sånt ska proffs ta hand om.
Svärfar som kunde detta med krut och sprängningar lärde sin yngsta son respekt
för allt som kan smälla. Sonen är förstås min man och på de dryga 30 år vi firat
nyår tillsammans har han valt att skjuta raketer två gånger.
Där vi bodde förut fick vi vara de som höll koll på andras skjutande.
Tre gånger fick vi släcka bränder som uppstått till följd av raketer.
Nu får vi hoppas att glädjen inför ett nytt år inte överskuggas av detta med raketer.
Att året blir mycket bättre än slutet på 2008 för såväl Sverige som resten av världen.
Så alla jag känner kram på er och hoppas att 2009 blir ett trevligt år!
Den tionde - om att tävla
Jag har hittat alla tio svaren i DN:s tävling!!!
Först åkte jag in och tittade och nu har jag mailat in de rätta svaren.
Visst känns det viktigt att vinna men äran av att hitta svaren snabbt är nog ännu häftigare.
Det var samma sak med DN:s tävling Illustrade klassiker som har pågått 1-24 december.
Där vore det häftigt att vinna men det var en otroligt känsla att associera rätt varje morgon.
Nu ska jag för all del erkänna att jag var riktigt snett ute ett par gånger men då kunde mina
kollegor S och A de rätta svaren.
Vissa gånger kunde bara jag de rätta svaren alltså inte kollegorna.
Såna tävlingar gillar jag där man får klura lite.
I vissa fall hade ingen av oss läst böckerna som illustrerades men genom lite logiskt tänkande
lyckades vi få till det.
En bild visade ett par ben som stack ut ur ett moln.
Jag tänkte på Susanna Tamaros bok "Med huvudet bland molnen" som jag inte har läst medan
kollegan S föreslog Majakovskijs "Ett moln i byxor". Visst tusan hade benen som stack ut byxor
på sig. Bara att ge sig för en klokare kollega.
Så där har vi hållit på hela december. Vi har SMS:at svar till varandra på helgerna och till och med
på julafton. Fast vi glömde nog att önska varandra God Jul men svaren glömde vi inte.
Tillagt 31december kl.10.16.
Först åkte jag in och tittade och nu har jag mailat in de rätta svaren.
Visst känns det viktigt att vinna men äran av att hitta svaren snabbt är nog ännu häftigare.
Det var samma sak med DN:s tävling Illustrade klassiker som har pågått 1-24 december.
Där vore det häftigt att vinna men det var en otroligt känsla att associera rätt varje morgon.
Nu ska jag för all del erkänna att jag var riktigt snett ute ett par gånger men då kunde mina
kollegor S och A de rätta svaren.
Vissa gånger kunde bara jag de rätta svaren alltså inte kollegorna.
Såna tävlingar gillar jag där man får klura lite.
I vissa fall hade ingen av oss läst böckerna som illustrerades men genom lite logiskt tänkande
lyckades vi få till det.
En bild visade ett par ben som stack ut ur ett moln.
Jag tänkte på Susanna Tamaros bok "Med huvudet bland molnen" som jag inte har läst medan
kollegan S föreslog Majakovskijs "Ett moln i byxor". Visst tusan hade benen som stack ut byxor
på sig. Bara att ge sig för en klokare kollega.
Så där har vi hållit på hela december. Vi har SMS:at svar till varandra på helgerna och till och med
på julafton. Fast vi glömde nog att önska varandra God Jul men svaren glömde vi inte.
Tillagt 31december kl.10.16.
Idag kom resultatet av tävlingen Illustrerade klassiker men ingen de jag känner som har tävlat vann.
De hade fått 1700 svar till DN. Jag kan ju alla fal glädja mig åt att jag hade alla svar rätt.
Förresten har jag vunnit fyra gånger på Vaken med P3 och P4 i år. Det har varit ett tandborst-kit,
två sovmasker och en T-shirt. Jag har en sovmask kvar resten har jag givit bort.
På jakt i Gamla Stan
Imorse kom årets jul- och nyårstävling i Dagens Nyheter.
Jag nagelfor alla rim i jakt på något som kunde ge en ledtråd.
Snart kom den yngsta dottern upp och tillsammans lade vi upp
en strategi hur vi skulle hitta alla tio bilderna på riktigt.
Just när vi skulle åka ringde Augusta som ju går med kryckor och
därför har svårt att gå på Gamla Stans ojämna gator. Hon var därför
back-up på hemmaplan och bollplank telefonledes.
När vi gav oss av hade vi namnen på sex av tio gator klara men bara
en helt säker adress. Vi spikade förstås dessa sex gator.
Tack vare Augusta och fria improvisationer hade vi nio av tio när den
yngsta åkte för att gå på bio med en kompis.
Lite frusen gav jag mig av hemåt.
Den tionde ramsan riktigt retades med mig med texten:
En inte särskilt känd kanske lite himmelsk gränd".
Väl hemma igen talade jag med Augusta igen och vips visste jag vilken
gata det var eller snarare gränd. Där hade jag gått förbi tre gånger men
inte gått in och tittat närmare på portarna.
Nu stod det hur klart som helst att det var den.
En liten titt på hitta.se visade att jag nog har rätt. Fast ett besök i verkligheten
måste till för att säkert fastslå att det är den adressen. Jag kan tyvärr inte be
dottern om hjälp trots att är kvar i stan för hennes mobil har slut på batteriet.
Enda smolken i min glädje är att jag, på en den sista trånga delen av Prästgatan,
fastnade i ett fönsterbleck när jag gick för nära ett fönster. Jag var tvungen att hålla
åt sidan för de två bilarna som stod parkerade mitt på gatan.
Tyvärr rev jag då upp en lucka på högerärmen på min skinnjacka.
Den är nu lite bristfälligt lagad i avvaktan på att jag kan få professionell hjälp.
Jag nagelfor alla rim i jakt på något som kunde ge en ledtråd.
Snart kom den yngsta dottern upp och tillsammans lade vi upp
en strategi hur vi skulle hitta alla tio bilderna på riktigt.
Just när vi skulle åka ringde Augusta som ju går med kryckor och
därför har svårt att gå på Gamla Stans ojämna gator. Hon var därför
back-up på hemmaplan och bollplank telefonledes.
När vi gav oss av hade vi namnen på sex av tio gator klara men bara
en helt säker adress. Vi spikade förstås dessa sex gator.
Tack vare Augusta och fria improvisationer hade vi nio av tio när den
yngsta åkte för att gå på bio med en kompis.
Lite frusen gav jag mig av hemåt.
Den tionde ramsan riktigt retades med mig med texten:
En inte särskilt känd kanske lite himmelsk gränd".
Väl hemma igen talade jag med Augusta igen och vips visste jag vilken
gata det var eller snarare gränd. Där hade jag gått förbi tre gånger men
inte gått in och tittat närmare på portarna.
Nu stod det hur klart som helst att det var den.
En liten titt på hitta.se visade att jag nog har rätt. Fast ett besök i verkligheten
måste till för att säkert fastslå att det är den adressen. Jag kan tyvärr inte be
dottern om hjälp trots att är kvar i stan för hennes mobil har slut på batteriet.
Enda smolken i min glädje är att jag, på en den sista trånga delen av Prästgatan,
fastnade i ett fönsterbleck när jag gick för nära ett fönster. Jag var tvungen att hålla
åt sidan för de två bilarna som stod parkerade mitt på gatan.
Tyvärr rev jag då upp en lucka på högerärmen på min skinnjacka.
Den är nu lite bristfälligt lagad i avvaktan på att jag kan få professionell hjälp.
Att reta sig på en dum blondin
Enligt Aftonbladet så säger Blondinbella följande på sin blogg.
"Karl-Bertil Jonsson är dåtidens AFA"
Jag vet att jag inte borde uttala mig eftersom jag vägrar gå in på bimbons blogg. Jag vet därmed inte om det är sant men om så är fallet så bekräftar det ju bilden av en dum blondin. En fruktansvärt bortskämd unge som aldrig har gjort rätt för sig. Som dessutom dömer andra efter hur väl de passar in i hennes låtsasvärld.
Hon vet uppenbarligen inte hur AFA brukar bete sig och vad Karl-Bertil Jonsson får kredit för. Hon lär ju säga att det är synd om de barn som har stulit julklappar ifrån.
Jovisst är det synd om de barn som eventuellt skulle ha fått en tändstickstavla på Bodens fästning, en sidenslips eller servettringar i päronträ.
Jag vet att jag inte borde reta upp mig men den ungen är definitivt ouppfostrad som bara uttalar sig och bedömer alla andra efter hennes lilla värld i Vasastan och på Stockholms inneställen. Hon borde få pröva på verkligheten men det skulle vara synd om verkligheten om hon dök upp där.
Jag undrar hur hon kommer att klara sig i verkligheten framöver - hon kanske borde bli modell för hon får nog en chock i den riktiga världen. Tänk om hon skulle behöva städa eller arbeta inom äldrevården...
Usch vad fånig jag är som retar upp mig på dumma, omogna tonåringar - kanske det beror på att jag har så rejäla döttrar själv men också på att jag nyligen har träffat mina systrars duktiga barn. Också de är studiebegåvade och har försörjt sig på riktiga jobb när de har studerat. När jag sen tänker mina fantastiska kusiner på min fars sida som är både studiebegåvade, vackra och såna som bär upp det här landet så känns det som den där dumma blondinen är ännu mer på låtsas.
Ståplats i kyrkan
Sedan flera år tillbaka har vi övergett julottan till förmån för midnattsmässan.
Vi kom i god tid - 40 minuter innan det skulle börja och fick därför bra sittplatser.
Kyrkan fylldes mer och mer och extrastolar ställdes fram.
Plötsligt när det var 5 minuter kvar vällde det in folk som inte fick sitta för det var
fullt överallt utan de ställde sig i kyrkgången utmed kyrkbänkarna i den gamla
1600-talskyrkan.
De tog inte av sig ytterkläderna heller och därmed skymde de allt för de sittande
eftersom stora gubbar i dunjackor tar mycket plats.
Om räddningstjänsten kommit hade alla stående fått lämna kyrkan och kanske
också många av de som satt på extrastolar - för det var definitivt för många i kyrkan.
Det värsta var dock inte att jag inget såg utan att två av karlarna som stod en bit
fram från där vi satt envisades med att prata med varandra hela tiden. Sen säger
man att tanter pratar...
Detta var två karlar ca 35-år gamla - kanske finns det tanter av bägge könen.
De pratade faktiskt mer än de tre tonårstjejerna som satt i bänken framför oss, för
tjejerna hade åtminstone vett att hålla tyst när folk omkring tittade på dem.
Vi kom i god tid - 40 minuter innan det skulle börja och fick därför bra sittplatser.
Kyrkan fylldes mer och mer och extrastolar ställdes fram.
Plötsligt när det var 5 minuter kvar vällde det in folk som inte fick sitta för det var
fullt överallt utan de ställde sig i kyrkgången utmed kyrkbänkarna i den gamla
1600-talskyrkan.
De tog inte av sig ytterkläderna heller och därmed skymde de allt för de sittande
eftersom stora gubbar i dunjackor tar mycket plats.
Om räddningstjänsten kommit hade alla stående fått lämna kyrkan och kanske
också många av de som satt på extrastolar - för det var definitivt för många i kyrkan.
Det värsta var dock inte att jag inget såg utan att två av karlarna som stod en bit
fram från där vi satt envisades med att prata med varandra hela tiden. Sen säger
man att tanter pratar...
Detta var två karlar ca 35-år gamla - kanske finns det tanter av bägge könen.
De pratade faktiskt mer än de tre tonårstjejerna som satt i bänken framför oss, för
tjejerna hade åtminstone vett att hålla tyst när folk omkring tittade på dem.
Jag mötte Lasse
Igår på väg till Augusta skulle jag hämta upp mamma med sambo, rullator och julklappar.
Därför satte jag av maken och en av döttrarna något kvarter ifrån Augusta innan jag
skulle fara vidare mot modershuset.
Medan de plockade ur våra julklappar ur bilen satt jag och spanade mot den motsatta
trottoaren - där Lasse Kroner kom gående.
Eftersom jag är en människa som ger efter för plötsliga impulser - åkte bilrutan hastigt
ner och jag hör mig själv ropa: Hej Lasse, ha det bra och lycka till i eftermiddag.
Det var ungefär två timmar kvar till han skulle börja sända och han skulle väl ta en längre
promenad till Sveriges Television. Han såg lite nervös, blek och bekymrad ut där han gick.
När han hörde mitt rop såg han glad ut och tittade mot mig i bilen och vinkade.
Tack och God Jul på dig, svarade han, medan jag faktiskt tyckte att han gick lite lättare.
Maken muttrade senare något om att jag absolut alltid ska skämma ut mig men dotterns
kompisar, som fått SMS om det inträffade, tyckte att jag var en cool morsa som följde mina
impulser även på julafton. En av kompisarnas mamma hälsade också att hon skulle ha
gjort detsamma.
När jag senare såg Lasse som julaftonens TV-värd var det extra trevligt att veta att jag hade
mött honom bara några timmar tidigare.
Därför satte jag av maken och en av döttrarna något kvarter ifrån Augusta innan jag
skulle fara vidare mot modershuset.
Medan de plockade ur våra julklappar ur bilen satt jag och spanade mot den motsatta
trottoaren - där Lasse Kroner kom gående.
Eftersom jag är en människa som ger efter för plötsliga impulser - åkte bilrutan hastigt
ner och jag hör mig själv ropa: Hej Lasse, ha det bra och lycka till i eftermiddag.
Det var ungefär två timmar kvar till han skulle börja sända och han skulle väl ta en längre
promenad till Sveriges Television. Han såg lite nervös, blek och bekymrad ut där han gick.
När han hörde mitt rop såg han glad ut och tittade mot mig i bilen och vinkade.
Tack och God Jul på dig, svarade han, medan jag faktiskt tyckte att han gick lite lättare.
Maken muttrade senare något om att jag absolut alltid ska skämma ut mig men dotterns
kompisar, som fått SMS om det inträffade, tyckte att jag var en cool morsa som följde mina
impulser även på julafton. En av kompisarnas mamma hälsade också att hon skulle ha
gjort detsamma.
När jag senare såg Lasse som julaftonens TV-värd var det extra trevligt att veta att jag hade
mött honom bara några timmar tidigare.
God Jul
Jag tror det kommer en tomte i år med för det finns små barn där vi ska vara.
Jag har ingen bild på Tomten när han kom förra året men en bild från 2006 finns.
Idag ska vi till syster Augusta och fira jul, på vägen hem ska vi titta i NK:s skyltfönster.
Turen går vidare över Skeppsbron för att titta på Stenbecksgranen.
Dessa två traditioner har vi haft i några år nu - det gjorde äldsta dottern och jag även
för fyra år sedan när vi hade börjat dagen med att skjutsa maken och den yngsta dottern
till Arlanda. De tillbringade merparten av sin julafton i luften på olika flygplan det året
men många timmar satt de också och väntade på en flygplats i Tyskland.
Det året firade de nyår i Australien.
Nu önskar jag alla kära släktingar och vänner en riktigt GOD JUL.
Jag har ingen bild på Tomten när han kom förra året men en bild från 2006 finns.
Idag ska vi till syster Augusta och fira jul, på vägen hem ska vi titta i NK:s skyltfönster.
Turen går vidare över Skeppsbron för att titta på Stenbecksgranen.
Dessa två traditioner har vi haft i några år nu - det gjorde äldsta dottern och jag även
för fyra år sedan när vi hade börjat dagen med att skjutsa maken och den yngsta dottern
till Arlanda. De tillbringade merparten av sin julafton i luften på olika flygplan det året
men många timmar satt de också och väntade på en flygplats i Tyskland.
Det året firade de nyår i Australien.
Nu önskar jag alla kära släktingar och vänner en riktigt GOD JUL.
Vilse i mörkret på kyrkogården
En dag i förra veckan var det 110 år sedan morfar föddes.
Samma dag var det 27 år sedan mormor dog.
Därför hade jag bestämt mig för att åka till kyrkogården den dagen.
Tyvärr blev jag sjuk med illamående och fick inställa resan.
Sen har det gått några dagar utan att jag har hunnit dit.
Igår jobbade jag som vanligt men skulle gå tidigare från jobbet.
Jag kom iväg 13.50 och tog en sväng till Plantagen för lite sista-minuten
shopping bl a julblommor och en kärve till fåglarna och en påse jord för
omplantering av hyacinterna jag köpte förra veckan.
Sen skulle jag till ett större centrum för att köpa det vi hade bestämt till döttrarna.
Det blev presentkort till dem bägge men det var svårt att hitta de olika butikerna.
Jag hade tänkt åka till ett annat centrum men ville hinna till kyrkogården också
så det blev det närmaste med sjukt mycket folk - fast där jag skulle handla var
det inga köer alls. Sen var det en enormt lång bilkö från centrumet.
Flera gånger i kön bestämde jag mig för att inte åka till kyrkogården men svängde
av dit i sista stund. In vid lilla blombutiken för att handla ett litet mosshjärta med
äpplen och små paket på. Äpplena såg riktigt naturtrogna ut.
Sen blev det ett litet gravljus som skulle lysa rött och en ask tändstickor.
När jag betalade insåg jag att det var nästan mörkt - hur skulle jag hitta i mörkret?
Där graven ligger finns ingen belysning och det är verkligen mörkt.
De få gravljus som var tända var inte till någon ledning och jag insåg att jag nog
skulle få vända utan att ha uträttat något. Idag på julafton skulle jag ju inte hinna
innan det blev mörkt heller.
Då kom jag på det! Den där fåniga funktionen - FICKLAMPA - som min mobiltelefon
har, kunde jag ju använda.
Så i mörkret utan läsglasögon med mosshjärtat under ena armen och gravljuset
under den andra (snåla jag hade tackat nej till en kasse) tittade jag på mobilen i
en konstig vinkel för att hitta det jag sökte.
Meny tryckte jag på först, sen tyckte jag det stod Hjälpredor en bit ned.
Där tryckte jag också och till sist hittade jag Ficklampa och kunde trycka På.
En grymt stark liten lampa tändes på baksidan och vips såg jag att jag nästan var
på rätt plats. Bara fem stenar fel stod jag just då. Ändå hade jag i mörkret gått ca
30 rader in från vägen ute i mörkret.
En före detta jobbarkompis dog för ett år sedan idag och jag hade velat tända ett ljus
för honom också men jag hade glömt att kolla var hans grav var. Så det fick bli två
ljus hos mormor och morfar. Det är jul tanken som räknas.
Väl hemma kikade jag på Gravsök och upptäckte jag att han är begravd i kvarteret
bredvid min mormor och morfar. Han ligger i samma grav som sina föräldrar.
Jag hade dock inte kunnat leta mig fram dit i mörkret - därför får det bli en annan dag.
Hans ljus står ju inte så långt ifrån den rätta platsen i alla fall.
Mamma undrade efteråt om jag inte var rädd i mörkret där på kyrkogården, jag som
normalt är mörkrädd. Nej inte inne bland gravarna, däremot högg det till i magtrakten
när jag på vägen tillbaka såg en bil stå konstigt parkerad på tvärsen mot min.
Det var dock inget inbrott som jag först befarade - bara en som stod illa till och skulle
plocka upp en gammal dam med käpp.
När jag ringde mamma hade hon kommit på att hon glömt att fixa leksaksjulklappar
till sina yngsta två barnbarn. Bara mjuka paket hade det blivit.
Jag svängde av till vårat pyttecentrum där vi har en underbar leksaksaffär sedan ett år
tillbaka. Jag hittade två bra julklappar som mamma kan ge idag.
Samma dag var det 27 år sedan mormor dog.
Därför hade jag bestämt mig för att åka till kyrkogården den dagen.
Tyvärr blev jag sjuk med illamående och fick inställa resan.
Sen har det gått några dagar utan att jag har hunnit dit.
Igår jobbade jag som vanligt men skulle gå tidigare från jobbet.
Jag kom iväg 13.50 och tog en sväng till Plantagen för lite sista-minuten
shopping bl a julblommor och en kärve till fåglarna och en påse jord för
omplantering av hyacinterna jag köpte förra veckan.
Sen skulle jag till ett större centrum för att köpa det vi hade bestämt till döttrarna.
Det blev presentkort till dem bägge men det var svårt att hitta de olika butikerna.
Jag hade tänkt åka till ett annat centrum men ville hinna till kyrkogården också
så det blev det närmaste med sjukt mycket folk - fast där jag skulle handla var
det inga köer alls. Sen var det en enormt lång bilkö från centrumet.
Flera gånger i kön bestämde jag mig för att inte åka till kyrkogården men svängde
av dit i sista stund. In vid lilla blombutiken för att handla ett litet mosshjärta med
äpplen och små paket på. Äpplena såg riktigt naturtrogna ut.
Sen blev det ett litet gravljus som skulle lysa rött och en ask tändstickor.
När jag betalade insåg jag att det var nästan mörkt - hur skulle jag hitta i mörkret?
Där graven ligger finns ingen belysning och det är verkligen mörkt.
De få gravljus som var tända var inte till någon ledning och jag insåg att jag nog
skulle få vända utan att ha uträttat något. Idag på julafton skulle jag ju inte hinna
innan det blev mörkt heller.
Då kom jag på det! Den där fåniga funktionen - FICKLAMPA - som min mobiltelefon
har, kunde jag ju använda.
Så i mörkret utan läsglasögon med mosshjärtat under ena armen och gravljuset
under den andra (snåla jag hade tackat nej till en kasse) tittade jag på mobilen i
en konstig vinkel för att hitta det jag sökte.
Meny tryckte jag på först, sen tyckte jag det stod Hjälpredor en bit ned.
Där tryckte jag också och till sist hittade jag Ficklampa och kunde trycka På.
En grymt stark liten lampa tändes på baksidan och vips såg jag att jag nästan var
på rätt plats. Bara fem stenar fel stod jag just då. Ändå hade jag i mörkret gått ca
30 rader in från vägen ute i mörkret.
En före detta jobbarkompis dog för ett år sedan idag och jag hade velat tända ett ljus
för honom också men jag hade glömt att kolla var hans grav var. Så det fick bli två
ljus hos mormor och morfar. Det är jul tanken som räknas.
Väl hemma kikade jag på Gravsök och upptäckte jag att han är begravd i kvarteret
bredvid min mormor och morfar. Han ligger i samma grav som sina föräldrar.
Jag hade dock inte kunnat leta mig fram dit i mörkret - därför får det bli en annan dag.
Hans ljus står ju inte så långt ifrån den rätta platsen i alla fall.
Mamma undrade efteråt om jag inte var rädd i mörkret där på kyrkogården, jag som
normalt är mörkrädd. Nej inte inne bland gravarna, däremot högg det till i magtrakten
när jag på vägen tillbaka såg en bil stå konstigt parkerad på tvärsen mot min.
Det var dock inget inbrott som jag först befarade - bara en som stod illa till och skulle
plocka upp en gammal dam med käpp.
När jag ringde mamma hade hon kommit på att hon glömt att fixa leksaksjulklappar
till sina yngsta två barnbarn. Bara mjuka paket hade det blivit.
Jag svängde av till vårat pyttecentrum där vi har en underbar leksaksaffär sedan ett år
tillbaka. Jag hittade två bra julklappar som mamma kan ge idag.
En ny sak att sysselsätta sig med
Här kommer något ni kan ha som julpyssel.
Det gäller att para ihop det ord som står vid siffran med den betydelse som står vid bokstaven.
Mycket nöje!
Det gäller att para ihop det ord som står vid siffran med den betydelse som står vid bokstaven.
Mycket nöje!
| 1 | Sextant | A | Blank i häcken | |
| 2 | Matvrak | B | Naken i tio decimeter | |
| 3 | Ballast | C | Roligast | |
| 4 | Akterspegel | D | Runt fårläte | |
| 5 | Skärgård | E | Dans ombord | |
| 6 | Sjökort | F | I köket hos Fälldin | |
| 7 | Passare | G | Pappaknä | |
| 8 | Segla ut | H | Gröna sidan upp | |
| 9 | Möja | I | Pappavelour | |
| 10 | Barometer | J | Är g i gaggig | |
| 11 | Bäring | K | Hälften av knock-out | |
| 12 | Skothorn | L | En rolig en | |
| 13 | Sjöfart | M | Bifall från en oskuld | |
| 14 | Redd | N | Förlist spannmålsfartyg | |
| 15 | Pga | O | Flickshow | |
| 16 | Båtshake | P | Dragsnopp | |
| 17 | Farled | Q | Order från Waxholmsbolaget | |
| 18 | Skränfock | R | Köttbit på en stolpe | |
| 19 | Pålstek | S | Se upp | |
| 20 | Pulpit | T | Är ofta sås | |
| 21 | Färjeläge | U | Högljutt segel | |
| 22 | Missvisning | V | Attraktiv ruffhäxa | |
| 23 | Kuling | X | Fartygsdestination | |
| 24 | Fartyg | Y | Reeperbahn | |
| 25 | Skrovmål | Z | Munter min | |
| 26 | Halvslag | Å | Vattenhastighet | |
| 27 | Centerbord | Ä | Rosa lantställe | |
| 28 | Förstag | Ö | Fotbeklädnad på TV-uthyrare |
De rätta svaren
Förra fredagens engelskaövning får här sitt svar:
| Crown of Country | Landskrona |
| Castle of Friends | Vänersborg |
| Housemill | Huskvarna |
| Wherehill | Varberg |
| West long hill | Västerås |
| Livelongtime | Borlänge |
| Threesmilecastle | Trelleborg |
| Healthyvillagemountain | Sundbyberg |
| Bay of eagleshield | Örnsköldsvik |
| Troop | Skara |
| Groove-Sea - borde vara Grow-Sea | Växjö |
| You | Hjo |
| Happienessharness | Lycksele |
| Pennybridge | Örebro |
| Complexion Tax Hill | Skinnskatteberg |
| Wring the neck off | Nacka |
| Nasalsea | Nässjö |
| Towardsspeak | Motala |
| Whatstone | Vadstena |
| Newnoseharbour | Nynäshamn |
| Swimriceharbour | Simrishamn |
| Challegesmile | Gävle |
| Knowland | Vetlanda |
| Be | Vara |
| High Nose | Höganäs |
| Onebuying | Enköping |
Nu har det vänt
Idag vände det, nu går vi mot ljusare tider igen.
Oh vad skönt det är.
Jag känner mig så tung till sinnet så här års.
Idag har jag slagit julklappar till alla syskonbarn.
Ja inte de två äldsta - för de får inga saker, de får annat.
Fredagens sjuka - blev inget mera med.
Jag fick vända på väg till jobbet - häftigt illamående.
Jag trodde jag hade fått den där hemska sjukan som kan
komma så här års. Den som har ett så vidrigt namn att jag
inte ens vill uttala det.
Alltnog - en heldag i sängen blev det utan något att äta.
På kvällen gick 3/4 av familjen bort och firade en 50-åring.
Jag stannade hemma - för att jag fortfarande kände halvrisig.
Dessutom orkade jag inte äta eller dricka, det enda jag kunde
göra var att kanske dela med mig av någon sjuka.
Nu blev det inte värre än illamående.
Igår mådde jag bra och så även idag.
Nu mår jag alltså ännu bättre för att vi går mot ljusare tider.
Oh vad skönt det är.
Jag känner mig så tung till sinnet så här års.
Idag har jag slagit julklappar till alla syskonbarn.
Ja inte de två äldsta - för de får inga saker, de får annat.
Fredagens sjuka - blev inget mera med.
Jag fick vända på väg till jobbet - häftigt illamående.
Jag trodde jag hade fått den där hemska sjukan som kan
komma så här års. Den som har ett så vidrigt namn att jag
inte ens vill uttala det.
Alltnog - en heldag i sängen blev det utan något att äta.
På kvällen gick 3/4 av familjen bort och firade en 50-åring.
Jag stannade hemma - för att jag fortfarande kände halvrisig.
Dessutom orkade jag inte äta eller dricka, det enda jag kunde
göra var att kanske dela med mig av någon sjuka.
Nu blev det inte värre än illamående.
Igår mådde jag bra och så även idag.
Nu mår jag alltså ännu bättre för att vi går mot ljusare tider.
Posten - suck
Vid senaste lönetillfället kom aldrig mitt lönebesked hem i brevlådan.
Jag reklamerade förstås men fick bara ett standardsvar nästa dag med posten.
Tack för din reklamation.
Vi beklagar att ditt brev inte har kommit fram. Den information du har lämnat är till stor
hjälp för oss i vårt kvalitetsarbete.
Enligt Postens gällande villkor erätter vi inte försenade, förlorade eller skadade
1:a-klassbrev eller ekonomibrev.
Om brevet saknade avsändaruppgifter och var försett med felaktig eller ofullständig
adress kan du söka brevet hos Post & Telestyrelsen. På deras hemsida, www.pts.se
finns mer information.
Detta ärende är nu avslutat.
Med vänlig hälsning
Karin E Johansson
Posten Kundtjänst
Standardsvar utan att man tar hänsyn till de detaljer som jag mödosamt fyllt i på deras
blankett. Jag har bott på samma adress i snart 16 år och dessutom haft samma
arbetsgivare i över 32 år.
Hur sannolikt är det då att det blir fel på brevet eller adressaten?
Jag vill inte ha ersättning, jag vill ha det rätt och riktigt för givetvis har brevbäraren lagt
lönebeskedet fel och den som har fått det i sin låda har inte bemödat sig om att lägga det
på lådan igen så att det kommer till rätta.
Det som retar mig mest är att mina löneuppgifter nu finns hos någon främmande människa
eller hos någon som känner mig - ja de är i alla fall på fel ställe.
Vi får ofta fel post i vår brevlåda - det ska till folk med helt andra namn och helt andra
gatuadresser. Det så galet som om vi skulle heta Eriksson och bo på Kungsgatan 11
men få brev till Montgomery på Avenyn 58.
Sen sa maken i onsdags att han inte kunnat tanka för att hans tankkort slutat gälla.
Eftersom det är jag som står för kortet insåg jag helt plötsligt att det kanske hade försvunnit
ett brev till. Jag ringde därför OKQ8 och undrade om de hade skickat ut ett kort nyligen.
Jo vi skickade ett den 7:e november var svaret. En blixtsnabb spärrning av kortet och en ny
reklamation till Posten för nu var det allvarligare att ett kort med 10.000kr på, hade förkommit.
Igår kom ett brev från Posten - med samma formulering.
OKQ8 har haft mig som kund i över 30 år så det var inte heller en ny relation.
Att Posten lyckas slarva bort två brev samma månad och sen är tacksamma för att jag
hjälper dem i deras kvalitetsarbete får mig att vilja skrika högt. Deras standardsvar retar
mig ännu mer för de har inte brytt sig om det faktum att kortet hade en inköpsgräns på
10.000 kr - vilket ju nästan är kontanter.
Nu måste man ju ha kod för att tanka och den skickades ju inte ut eftersom det bara var
kortbyte men man kan betala parkeringsavgifter med kortet utan kod.
Jag anser inte att dessa ärenden är avslutade utan kommer att kontakta Karin E Johansson
och PTS för nu tycker jag att Postens kvalitetsarbete går åt fel håll - detta har nämligen aldrig
inträffat förut.
Jag reklamerade förstås men fick bara ett standardsvar nästa dag med posten.
Tack för din reklamation.
Vi beklagar att ditt brev inte har kommit fram. Den information du har lämnat är till stor
hjälp för oss i vårt kvalitetsarbete.
Enligt Postens gällande villkor erätter vi inte försenade, förlorade eller skadade
1:a-klassbrev eller ekonomibrev.
Om brevet saknade avsändaruppgifter och var försett med felaktig eller ofullständig
adress kan du söka brevet hos Post & Telestyrelsen. På deras hemsida, www.pts.se
finns mer information.
Detta ärende är nu avslutat.
Med vänlig hälsning
Karin E Johansson
Posten Kundtjänst
Standardsvar utan att man tar hänsyn till de detaljer som jag mödosamt fyllt i på deras
blankett. Jag har bott på samma adress i snart 16 år och dessutom haft samma
arbetsgivare i över 32 år.
Hur sannolikt är det då att det blir fel på brevet eller adressaten?
Jag vill inte ha ersättning, jag vill ha det rätt och riktigt för givetvis har brevbäraren lagt
lönebeskedet fel och den som har fått det i sin låda har inte bemödat sig om att lägga det
på lådan igen så att det kommer till rätta.
Det som retar mig mest är att mina löneuppgifter nu finns hos någon främmande människa
eller hos någon som känner mig - ja de är i alla fall på fel ställe.
Vi får ofta fel post i vår brevlåda - det ska till folk med helt andra namn och helt andra
gatuadresser. Det så galet som om vi skulle heta Eriksson och bo på Kungsgatan 11
men få brev till Montgomery på Avenyn 58.
Sen sa maken i onsdags att han inte kunnat tanka för att hans tankkort slutat gälla.
Eftersom det är jag som står för kortet insåg jag helt plötsligt att det kanske hade försvunnit
ett brev till. Jag ringde därför OKQ8 och undrade om de hade skickat ut ett kort nyligen.
Jo vi skickade ett den 7:e november var svaret. En blixtsnabb spärrning av kortet och en ny
reklamation till Posten för nu var det allvarligare att ett kort med 10.000kr på, hade förkommit.
Igår kom ett brev från Posten - med samma formulering.
OKQ8 har haft mig som kund i över 30 år så det var inte heller en ny relation.
Att Posten lyckas slarva bort två brev samma månad och sen är tacksamma för att jag
hjälper dem i deras kvalitetsarbete får mig att vilja skrika högt. Deras standardsvar retar
mig ännu mer för de har inte brytt sig om det faktum att kortet hade en inköpsgräns på
10.000 kr - vilket ju nästan är kontanter.
Nu måste man ju ha kod för att tanka och den skickades ju inte ut eftersom det bara var
kortbyte men man kan betala parkeringsavgifter med kortet utan kod.
Jag anser inte att dessa ärenden är avslutade utan kommer att kontakta Karin E Johansson
och PTS för nu tycker jag att Postens kvalitetsarbete går åt fel håll - detta har nämligen aldrig
inträffat förut.
Annorlunda jullunch
Igår var det jullunch på jobbet.
Jag är sån att jag inte vill sitta med de närmaste kollegorna
utan såna som jag bara har sett på håll.
Nu såg jag till att hamna med 2 x 2 som jag haft kontakt
med förr. Dvs gammal kollega och fackkompis.
En helt obekant karl satt bredvid mig.
Maten var inte det bästa jag ätit men den dög.
Fast jag skippade musslorna för de tycker jag inte om.
Tyvärr välte vår säkerhetsansvarige sin kaffemugg över bordet så hela mitt vänstra
knä blev kaffedränkt. Först brände jag mig och sen blev det kallt när vi gick tillbaka till
jobbet. Resten av dagen gick jag runt med en brun fläck på byxan.
Kavajärmen doftade kaffe också men den var svart så det syntes inte.
Efter maten hade vi två tävlingar varav jag väljer att redovisa den ena här.
Om ni har lust att gissa vilka städer det är så får ni svra här på bloggen annars redovisas
de rätta svaren inom en vecka.
"I engelska ordböcker får man reda på att Göteborg heter Gothenburg.,
men sällan får man reda på vad de andra svenska städerna heter."
Crown of Country
Castle of Friends
Housemill
Wherehill
West long hill
Livelongtime
Threesmilecastle
Healthyvillagemountain
Bay of eagleshield
Troop
Groove-Sea
You
Happienessharness
Pennybridge
Complexion Tax Hill
Wring the neck off
Nasalsea
Towardsspeak
Whatstone
Newnoseharbour
Swimriceharbour
Challegesmile
Knowland
Be
High Nose
Onebuying
Jag vet att faster kan den sista i alla fall.
Kramar från Pauline
Jag är sån att jag inte vill sitta med de närmaste kollegorna
utan såna som jag bara har sett på håll.
Nu såg jag till att hamna med 2 x 2 som jag haft kontakt
med förr. Dvs gammal kollega och fackkompis.
En helt obekant karl satt bredvid mig.
Maten var inte det bästa jag ätit men den dög.
Fast jag skippade musslorna för de tycker jag inte om.
Tyvärr välte vår säkerhetsansvarige sin kaffemugg över bordet så hela mitt vänstra
knä blev kaffedränkt. Först brände jag mig och sen blev det kallt när vi gick tillbaka till
jobbet. Resten av dagen gick jag runt med en brun fläck på byxan.
Kavajärmen doftade kaffe också men den var svart så det syntes inte.
Efter maten hade vi två tävlingar varav jag väljer att redovisa den ena här.
Om ni har lust att gissa vilka städer det är så får ni svra här på bloggen annars redovisas
de rätta svaren inom en vecka.
"I engelska ordböcker får man reda på att Göteborg heter Gothenburg.,
men sällan får man reda på vad de andra svenska städerna heter."
Crown of Country
Castle of Friends
Housemill
Wherehill
West long hill
Livelongtime
Threesmilecastle
Healthyvillagemountain
Bay of eagleshield
Troop
Groove-Sea
You
Happienessharness
Pennybridge
Complexion Tax Hill
Wring the neck off
Nasalsea
Towardsspeak
Whatstone
Newnoseharbour
Swimriceharbour
Challegesmile
Knowland
Be
High Nose
Onebuying
Jag vet att faster kan den sista i alla fall.
Kramar från Pauline