Pauline på Gästgivaregården

Så här vackert ser det ut på gaveln där våra kära grannar från förr numera bor.
Han har gjort det själv. Vad de har slitit med sitt nya-gamla hus.
Deras hus är från början gammalt men till och ombyggt i omgångar.
Så händiga som de är så kommer huset snart att vara tipp-top.
Trevligt och ombonat var det i alla fall.
Vi fikade och pratade i över två timmar - vart tog tiden vägen?

En granne till dem hade en sån där automatisk gräsklippare som rullade
fram och tillbaka över gräsmattan. Vad kul det såg ut och det var inte utan
att vill-ha-önskan satte in hos mig.
Vår tomt lutar nog för mycket för att det ska vara möjligt dessutom så skulle
den väl stjälas här i storstadens närhet.

I det lilla samhälle där de bor var min morfars morfars mor född hon som
tjänstgjorde som piga hos rättaren på Hinseberg.
När de första barnen dött flyttar hon och maken till Örebro där min morfars
morfar och hans syster föds. De som tidigt blir föräldralösa.
Så småningom flyttar han dit där vi tidigare var och satte blommor på graven.
Så går allting i cirklar under dagen.

Vi skiljs så småningom från våra grannar från förr G och R, efter löfte att vi
ska höra av oss och ses snart igen.
På vägen tillbaka tankar vi - dieseln var billig men jag skulle hellre ha tankat
bilen som stod hemma för bensinen kostade bara 9:99.
Närmare Örebro såg vi en OKQ8-mack som bara tog 9:64 för 95 oktan.
Varför är det så mycket dyrare i Stockholm?