Pauline på Gästgivaregården

När vi närmade oss mål i Steg-räknar-tävlingen var det jag
som kom på strategin för hur vi skulle nå målet snabbare.
Jag var också (om jag får säga det själv) en himla bra coach
för laget. Jag kom med uppmuntrande tillrop som fick alla
att ta extra-tag.
När vårt lag gått i mål såg jag mig om efter nya adepter som
jag kunde puscha lagom.
Nästa lag hos oss som var på gång att gå i mål i tisdags nöjde
sig med att de skulle gå mycket på onsdagen och rapportera på
torsdagen.
Jag sa då genast att de skulle göra som vi gjort.
Ta läget kl. 15.20 på tisdagen och rapportera hur många steg de gått.
Så kunde de rapportera resten på torsdagen.
Banne mig om jag inte fick dem att gå i mål 17 minuter senare.
Jag har dessutom puschat flera enskilda kollegor att ta de sista
viktiga stegen för att gå i mål just den dagen.

Kanske jag skulle bli coach...
Fast jag kan ju vara ganska elak också om jag är på det humöret.
Så även om jag puschat rätt de senaste veckorna så kanske det
inte är något för mig. Jag är nog mera en medgångstyp faktiskt.