Pauline på Gästgivaregården

Ja, då har man en titel till utöver detta med vallonprinsessa.
Vi tar det dock från början, då vi samlades i Saltsjö-Duvnäs för att delas upp på tre ballonger.
Vi skulle vara 22 st i vår ballong en gul Nokia, dessutom föraren och värdinnan.
De flesta packade in sig i en militärbil som körde med skarmliga ljud och vinden fläktande.
Vi hade solglasögon på och det var tur för det drog väldigt bra och vi hade säkert fått ögonen
fulla med tårar annars. Vi skulle starta i Kärrtorp och vårt gäng var först på plats.
Vi hade korgen ut först och ballongen ute på marken långt före de andra.
Sen började problemen, vår ballongkorg reste sig och drog nästan bilen med sig.
Den var nämligen förankrad i transportbilen, dock hade vi inte tillräckligt med luft i ballongen
för att den skulle kunna lyfta utan den vek sig nedåt och då kunde man inte elda på.

Vi fick göra två försök till och kom iväg ca 40 minuter efter de andra två ballongerna.
Vi skulle flyga över de östra delarna av Stockholm så jag såg mammas och flera av
systrarnas hus. Långt under oss såg vi Gröna Lund, Stadion, Östra Station och 
Stockholms universitet. Kamerorna smattrade runt om i korgen.
Vi kom in över Djursholm och Täby för att förhoppningsvis hamna i Vallentuna.
Djursholm från ovan var en massa pooler och studsmattor.

Nu räckte inte vinden riktigt till så helt plötsligt var det dags för landning och då såg
det ut så här under oss.



Vägar, kraftledningar och en soptipp.
Jag som inte ville bli grevinna över en kohage eller ett kärr blev alltså
ballongmarkgrevinna av Hagby soptipp.

Landningen var också ett kapitel för sig själv för det sluttade uppåt och vi hade
intagit landningsställning när korgen tog i marken och tippade.
Den släpade sig vidare och gjorde märken i marken.
Till slut stannade den liggande och vi fick kravla oss ur.
Vi packade ihop ballongen och släpade korgen en bra bit så att vi kunde få
upp den på släpet.
Alla fick ställa sig på knä och blev döpta i champagne eller något mousserande
av ballongföraren. Det mörknade snabbt och vi fick våra diplom samtidigt som
vi åt ost, vindruvor och hårt bröd.
Sen bar det av i militärbilen tillbaka mot Nacka. Hemma var vi ca 23.00.