Pauline på Gästgivaregården

Jag vet inte om man kan döpa en fågel vid fågelbordet?

Hon kan får heta Thyra, tills vidare, koltrasthonan som vakar över matplatsen.
På en stång sitter ett litet trähus där man kan fylla på med fågelmat.
Det känns inget fräscht att fylla på maten genom att ta loss taket som kan vara fullt med
fågelspillning och fåglarna sitter nästan i maten.
Därför har jag hängt foderautomaterna på det lilla trähuset.
Det är en nötautomat, en fröautomat och en plasthållare för talgbollarna.
Allt är delvis dolt i en idegran där fåglarna äter frukterna på hösten.

På marken härskar Thyra där hennes äpplen ligger. Hon skrämmer iväg gulsparvarna
som kommer för nära hennes frukt när de jagar frön som fallit från automaten.
När hon inte syns inne i idegranen kommer de andra koltrastarna flygande för att sätta
sig i närheten. Vips är hon framme och jagar iväg dem.

Hon sitter ömsom på vedskjulet och ömsom i syrenbusken för där har hon koll över
området närmast fågelbordet.
En stund var hon lite längre bort, tvärs över gatan och två hus bort satt hon i en buske.
När de andra satte sig i trädet närmast matstället kom hon som en torped över området.
Näbben öppnade sig flera gånger och jag undrade hur hon lät för innan hon var framme
så flög de andra tre sin väg.
Jag har aldrig sett en hona hävda sitt revir på detta sätt men tycker det är kul att se henne.
Undrar hur hon blir som mamma när våren kommer?