En bunt brev med med nött sidenband

När jag pratade med mamma häromdagen så sa hon att bland sakerna efter
hennes moster så hade hon hittat en bunt brev med grönt sidenband om.
En släkting som samlat frimärken hade olyckligtvis tagit kuverten och sen
hade gammelmoster knutit grönt sidenband om breven och lagt undan dem.
Av sidenbandet var nu endast tunna trådar kvar.

Kära gammelmoster, stort tack för att du sparade breven.

Jag har nu fått låna dem för att skriva av dem innan de går sönder.

Där finns ett brev från min mormors morfar från 1899 till den yngsta dottern med
familj och flera från mormors bror till sina föräldrar och syskon alltså samma familj. 
Sonen dog 1918 när skeppet han gick på torpederades.
Min mormors morfar dog 1912.

Jag känner en stor ära att få ta i dessa brev och läsa.

När jag tolkat vad som står i breven ska jag lägga ut valda delar här på min blogg.
Först ska jag skriva av dem så att innehållet är sparat.

Kommentarer
Postat av: Nina på Johangården

Vad häftigt. Det är verkligen att känna historiens vingslag.

Det enda jag har från mina äldre i släkten är ett brev från min mormor till mig när jag var sju år. Det sparar jag, ett kärt minne. Övriga minnen finns bara i kroppens hårddisk, hjärnan. Min mamma har heller inga saker från min mormor, hennes mamma, alla saker har nog gått till de övriga i släkten.

Jag ser fram mot att få smakbitar ur breven.

Kram på dig släkting.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback