Pauline på Gästgivaregården

Jag som alltid varit en skötsam unge som alltid har tänkt efter före har aldrig krossat ett fönster ens av misstag. Aldrig spela boll så att man kunde råka krossa en ruta.
Att ens tänka sig att göra det med flit ingår inte i mina tankebanor.

Jag har snart fått bort alla rutor i mitt växthus med hjälp av de redskap jag tycker man kan använda.
Nu har jag bara 4 1/2 ruta kvar så då har jag bestämt mig att lägga ut något under och krossa de sista med en hammare. De sitter så illa till och trappstegspallens ben sjunker ned i jorden om jag ställer den inne i växthuset. Jag har satt en ära i att få bort så många jag kan hela, sen har jag kört dem till tippen och hasat ned dem i containern för deponi så att de inte gått sönder.
De som varit trasiga och som jag lagt i brukbaljan har jag förstås tömt ned så att det låtit i containern.

Jag ser fram emot morgondagen då jag ska få panga lite doror med flit för första gången i mitt liv.

Eller "knuse vinduer" som de säger i Norge.

Då minns jag sommaren 1972 när jag arbetade som städerska på ett högfjällshotell i Norge.
Där fanns en amerikansk familj med en 11-årig dotter som talade norska.
Hur det kommer sig att bara hon talade norska vet jag inte men så var det i alla fall.
En kväll kom fadern med dottern och puttade fram henne till mig.
"Tell her!, sa han gång på gång till dottern.
- Vi har knust ett vindue, sa hon då.
Jag förstod inte vad hon menade och frågade om några gånger.
Fadern blev mer och mer irriterad på dottern som uppenbarligen inte talade tillräckligt god norska att städerskan skulle förstå. Att jag var från Sverige och hade lite svårigheter med vissa norska ord visste de ju inte.
Sen hörde jag honom säga till dottern "did you really tell her we had broken a window".

Just a moment, sa jag och ringde receptionen, på telefonen i korridoren utanför deras rum.
Jag fick ägaren själv på tråden som talade en mycket svår norsk dialekt.
Jag förklarade att familjen på rum fyrtiofem hade haft sönder ett fönster.
Hva för noe, sa han då.
Familjen på fem og förti har knust ett vindue sa jag med mina nyvunna språkkunskaper.
Ja vel vi sender en man sa han, vilket jag meddelade familjen på engelska.
Jag berättade också att dotterns norska var perfekt och att jag var ifrån Sverige och att jag därför haft problem med förståelsen.

Ja det är många tankar som poppar upp när man planerar fönsterkrossning.