Pauline på Gästgivaregården

Jag kan! Jag vill! Jag vågar!


Liksom mina duktiga släktingar vill jag också blogga. Låter jag som en liten trulig tre-åring som säger vill också? Tanken på att skriva för andra har jag ju närt sedan jag lärde mig skriva.
Dock sitter ju alltid Luther på axeln och påpekar att man inte ska förhäva sig. Gör man det om man skapat en blogg och skriver för andra?
Jag, lilla mesen och lipsillen från skolan som inte ville ta plats. Visst vågade jag med tiden och nu har jag samlat ihop så mycket självkänsla att jag vågar.
Mesen som blivit stor och vågar ta strid för sina barn och nära men är en fegis när det gäller egna strider.

Jag tar i alla fall för mig här och slänger bort Luther. Nu är det min tur kära Luther att spika upp mina teser för världen via min blogg. Din blogg var en kyrkport, min är ett annat forum.